Annie Stumle
Fotograf
baserad på gotland
Vewm är Annie Stumle?
Jag är en hopplös,
romantisk konstnär.
Mitt namn är Annie Stumle, och jag är fotograf baserad i Ardre på östra Gotland. Jag är personen som klättrar upp i trädet om det ger mig en bättre vinkel, som vadar ut i vattnet eller kastar mig på marken. Efter att ha sett mina bilder har ingen dömt mig (så vitt jag vet) för mitt annorlunda beteende, utan skrattande kallat mig modig (och galen). Jag ber hellre om ursäkt istället för om tillåtelse! Jag är lite tokig, men det tror jag att man behöver vara om man fotograferar barn och kameraskygga vuxna.
Jag är fotograf till yrket, men medmänniska främst. Kan jag hjälpa till så gör jag det.
Bild: Matt Roberts på Rewind Photography.
Tillåt mig att
presentera mig!
Jag identifierar mig som mamma till fyra personer som lär mig vad som faktiskt är viktigt här i livet. Jag är fotografinna, alltså en kvinnlig fotograf som brinner för medmänsklighet, rättvisa och att göra världen bättre. Jag ser världen i vinklar, former, färger och kontraster. Det är kontakten med människor och känslan av att skapa som driver mig att skapa, oavsett om det är med kamera, penna eller pensel. Jag älskar att fotografera människor. Om jag fotograferar er är det finaste jag vet att få följa er genom livet och se er utvecklas, på lång och kort sikt. Jag tror starkt på att det syns i bilderna hur mycket jag bryr mig om er och er upplevelse.
Sand går bort i tvätten. Bilder: Matt Roberts på Rewind Photography.
En gång i tiden var
jag Göteborgare
När ni hör mig prata svenska kommer ni att upptäcka min skumma dialekt. Jag får ofta frågan vart jag kommer ifrån. Under åren jag bodde i USA var den frågan enkel att svara på: "Sweden". Men väl hemma är det svårare! Jag föddes i Göteborg och växte upp en dryg mil norr om staden, men ingen av mina föräldrar var därifrån och jag kände aldrig att jag passade in. Båda har sedan länge flyttat “hem” igen, den ena till Västmanland och den andra till Jämtland. Frågar man var mitt hem är, är svaret självklart Gotland. Jag besökte ön 2012 och blev störtförälskad, men vägen dit var lång.
När det var dags för gymnasieval 2007 flyttade jag till Småland och bodde där i fyra år för att studera design- & formgivning. Jag kom tillbaka till Göteborg med en småländsk dialekt och flyttade till USA kort därpå. Nu pratar jag någon blandning av alla möjliga dialekter och anser att hemma är en plats man väljer, inte nödvändigtvis den plats man föddes på.
Men nu sprang vi nog
händelserna i förväg va?
Jag hade fått höra att man inte kan jobba med konst, så efter gymnasiet jobbade jag med försäljning och marknadsföring medan jag funderade på vad jag egentligen ville. Arkitekt? Nej, för mycket matte. Snickare? Formgivare? Målare? Med tiden insåg jag att det var fotografi jag ville göra. Det började som en hobby, fotade landskap och djur, men ganska snart blev jag ombedd att fotografera för olika småföretag. Jag blev anlitad så mycket att jag insåg att jag behövde utbildning, så jag flyttade till USA där killen jag var kär i redan bodde sedan några år tillbaka.
Filmfotograf &
Fotograf-filmare
Adam Stumle heter han, och specialiserade sig på film men tog även kurser med mig inom foto. Jag specialiserade mig på foto, men pluggade även film. Redan i skolan jobbade vi ihop och blev ett riktigt bra team! Under åren på Santa Barbara City College i Kalifornien blev vi ansiktet utåt för våra respektive avdelningar. Adam grundade deras Film Community och jag var tutor/lärarassistent i flera fotokurser för flera lärare, närapå bosatt i vårt Photo Department, utöver mina jobb som skolans huvudfotograf på marknadsföringsavdelningen och assistent till en av mina fantastiska lärare. Vi delar en passion för storytelling och skapande.
I efterhand undrar jag om vi över huvud taget sov?! Det blev tre fantastiska år i USA.
Fast nu sprang jag
händelserna i förväg igen!
Efter första terminen
sprang jag in i Matt Roberts.
Egentligen skulle jag bara ta några enstaka kurser och åka hem efter en eller två terminer.
Men under en fotografering ute i ett naturreservat träffade jag en av USA:s toppfotografer inom bröllopsfotografering,
Matt Roberts på Rewind Photography, och det blev början på min karriär.
Jag tillbringade ungefär 2 år med honom, som hans assistent och “second shooter”. Under hans vingar lärde jag mig mer om ljussättning, om människor, företagande och om bröllop. Jag var halva hans team när han blev utnämnd till en av de 100 bästa fotograferna i USA och Kanada. Den känslan var fantastisk! Mitt andra år blev jag “headhuntad” till skolans marknadsföringsavdelning och jobbade som deras huvudfotograf resten av min tid där. Det var varierande och väldigt kreativt! Det var särskilt häftigt att se sina bilder uppförstorade på bussar och husväggar!
Sedan kom cancern
och efter den Trump
Kanske hade vi blivit kvar i USA, men det var några händelser som fick mig att fundera på vad jag verkligen värderar i livet. En efter en konstaterades flera cancerdiagnoser inom familjen och nära vänskapskretsen. Vissa vann kampen, andra förlorade den. Trump vann valet som USA’s president. Jag minns hur jag satt på ett café och insåg att valresultatet var avgjort. Vi satt allihop och stirrade framför oss i chock. Skolan sände ut massmejl som försäkrade oss invandrare om att de skulle stötta oss vad som än hände. De hemlösa viftade med skyltar om “making America great again“ och min älskade styvfarfar dog oväntat dagen efter jul. Jag bestämde mig för att flytta hem, och Adam bestämde sig för att följa med mig. Vi insåg att det var familjen som var det viktigaste för oss, inte en karriär. Sommaren 2017 packade vi vårt liv och tog sikte mot en helt annan västkust, ett par mil norr om Visby, och där bodde vi i drygt 8 år.
Borta bra men
Gotland bäst
För mig är "hemma" numera Ardre på östra Gotland, där jag bor med mina fyra barn och min make aka kollega, Adam Stumle, på en liten gård med anor från 1700-talets slut men som helrenoverades 1960. Tillsammans driver vi produktionsbolaget Any Moment Productions AB som gör film & fotografi åt företag. Jag fotograferar bröllop under Captured by Annie och allt annat under Fotografinnan. Vi tjuvstartade studion Fotografinnan 2026 men drar igång ordentligt i januari 2027. Variationen är det jag älskar mest och familjen det jag brinner för. Min familj, så klart, men också alla de fantastiska familjer jag får fotografera! Livet är kort och jag vill spendera det med att skapa och fånga minnen.
Vi lever med djur och barn,
många dammråttor och tusen projekt
På Gotland startade vi om från början, vilket har varit både skrämmande och roligt! Vi tror båda på att våga säga ja till nya möjligheter och projekt och det har lett till en varierande vardag med mycket resor. Jag skulle inte kunna önska min en bättre tillvaro. Vi delar tiden mellan fastlandet och Gotland, mellan landsbygd, stad och fjälltrakter. Vi jobbar med allt från strumpor till militärer, nyfödda små skruttar till 80-åriga superkvinnor. Inget projekt är för litet eller för stort, för nytt eller för bekant.
Jag målar, skriver och pysslar. Min konst är främst akvarell, fotokonst, tryck och blandade tekniker. För mig är budskapet viktigare än metoden, men jag föredrar hållbara material. Jag skriver också, barnböcker mest för tillfället, men jag har även andra, vuxnare projekt igång som förhoppningsvis kommer ut under 2927 och 2028.
Men annars då?
När jag inte fotograferar ägnar jag mig åt jag byggnadsvård, ett intresse jag pysslat med lite på skoj under en längre tid men som jag under Corona-pandemin kände att jag borde ägna mig mer åt. Vår bransch stannade av helt några år och då hoppade jag på en universitetsutbildning och tog examen som byggnadsantikvarie juni 2024. Jag vill göra världen bättre, både den fysiska miljön men också den trivsamma. Jag är engagerad i olika lokala föreningar och grupper. Tillsammans gör vi Gotland till en fortsatt fantastisk plats att leva på såväl som att besöka! Vart framtiden bär oss vet vi inte, men jag hoppas på ett fortsatt varierande liv rikt på nya möjligheter, utmaningar och människor.
Doubt has killed more dreams
than failure ever will.
/Annie Stumle
Kontakta mig!
Jag nås bäst på e-post, eftersom jag ofta är ute på konstiga platser vid konstiga tider,
eller upptagen i studion med härliga människor, kort sagt ofta oförmögen att nås på telefon.
Jag ringer gärna upp om ni lämnar ert nummer!
Genom att fylla i och skicka formuläret godkänner du att de uppgifter du lämnat sparas i vårt system ett år.